Rektangel med rundade hörn:    §  Frågearkivet – övriga frågor och svar 

 

 

 


      Hem  Juridiska tjänster Frågearkivet Om Byrån Länkar E-post

 

 

 

 

 

  Annonser

Rubriker

 

 

· Lönegarantin till skydd för löntagare

· Namnteckning måste tecknas "egenhändigt"

· Omyndig - myndig. Vilka rättigheter?

· Skolan och lagen

 

 

Google

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönegarantin till skydd för löntagare

 

ARWIND undrar vad som händer om företaget man är anställd vid går i konkurs.

 

SVAR: Anställda vid ett företag som går i konkurs blir uppsagda, men har under uppsägningstiden rätt att få sin lön. Kan lönerna inte täckas av företagets tillgångar går den s.k. statliga lönegarantin in och garanterar de anställdas löner. En anställd som är mammaledig då konkursen inträder och fortfarande har uppsägningstid kvar då hon återgår till arbetet, omfattas också av lönegarantin.

 

 

 

 

Namnteckning måste tecknas "egenhändigt"

 

JONAS frågar om en namnteckning framställd i ett ordbehandlingsprogram på en dator anses ha juridiskt värde om den fogas på ett dokument, eller krävs det "en 'äkta' underskrift för att dokumentet ska kunna anses ha ett fullständigt juridiskt värde?"

SVAR: Detta beror helt på av vilken typ det juridiska dokumentet är. I de fall lagstiftningen uppställer krav på ett "egenhändigt undertecknande", t ex flertalet familje- och arvsrättsliga dokument, måste namnteckningen tecknas för hand. I de fall då något krav på undertecknande inte finns, avtalsrättsliga anbuds- och acceptförfaranden mm, duger självfallet en datorframställd namnteckning. Huvudregeln är således att datorframställda och liknande underskrifter aldrig kan ersätta egenhändiga undertecknanden.

 

 

 

 

 

Omyndig - myndig. Vilka rättigheter?

 

ANNA bor hos sina föräldrar. Hon undrar vilka rättigheter som inträder i.o.m. hennes artonårsdag. Vad har föräldrarna "fortfarande rätt att bestämma, förutsatt att jag ändå bor här?"

 

SVAR: Föräldrarna har vårdnaden om sitt barn till det att barnet fyller arton år. Om barnet ingår äktenskap innan det fyllt arton (med tillstånd från länsstyrelsen) upphör också föräldrarnas vårdnad. När en person fyller arton år - blir myndig - får han eller hon alltså samtliga rättigheter och skyldigheter som tillkommer vuxna; föräldrarnas "bestämmanderätt" över barnet upphör. Om den unge även efter sin artonårsdag bor kvar i föräldrahemmet kan föräldrarna visserligen förhindra den unge att t.ex. bjuda hem kamrater, ha fester eller ta hem pojk- eller flickvänner. Men denna möjlighet för föräldrarna har inget att göra med att någon vårdnadsrelation fortfarande skulle bestå. Precis som är fallet mellan makar och sambor måste båda parter godkänna att en tredje person vistas i bostaden. I angelägenheter som gäller annat än den gemensamma bostaden har således den myndige rätt att göra precis som han eller hon önskar. Om föräldrarna med våld, exempelvis genom att hålla fast eller låsa in, förhindrar sin myndiga dotter att åka och träffa sin pojkvän gör de sig skyldiga till brott - olaga frihetsberövande. Föräldrars vårdnad om sina (omyndiga) barn innebär att de ansvarar för barnets personliga förhållanden och att de skall se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosett. Vårdnaden skall ske med hänsyn till barnets ålder och utveckling, dvs. ett äldre barns egen vilja skall i större utsträckning beaktas än ett yngre barns.

En underårig (under arton år) som fyllt sexton år bestämmer själv över pengar eller annan egendom som han eller hon förvärvat genom eget arbete. Underårig med eget hushåll kan själv ingå bindande avtal med anknytning till hushållet och dess skötsel och likaså kan underårig med egen rörelse själv ingå sådana bindande avtal som faller inom ramen för företaget. Bestämmelserna om rättigheter och skyldigheter i förhållandet föräldrar - barn finns i föräldrabalken, FB.

 

 

 

 

 

Skolan och lagen

 

EVA har några frågor angående lärares och elevers rättigheter och skyldigheter i skolan. Hon undrar bl.a. om det finns någon laglig grund för en lärare att skicka ut en elev som stör undervisningen och om man med lagligt stöd kan förhindra elever att bära t.ex. rasistiska, pornografiska eller satanistiska symboler och motiv. Hon menar att skollagen inte ger svar på dylika frågor och undrar om det finns någon lagtextsamling specifikt för skolområdet eller om man måste "gå in i resp. brottsbalk för att ta reda på vilka möjligheter och skyldigheter man har?"

 

SVAR: Jag känner inte till om det finns någon samling av lagtexter som behandlar olika aspekter av skolan och förhållandet lärare-elever. Sådana samlingar är annars inte ovanliga, de finns t.ex. inom hälso- och sjukvården, och jag tycker nog att Skolverket eller lärarutbildningarna borde ha sammanställt en sådan. Om nu detta inte gjorts så kan svaret möjligen ligga i det förhållandet att skolan inte är någon fristående del av det övriga samhället - lagar och förordningar, såväl civil- som straffrättsliga, gäller i skolan likväl som utanför denna. Framför allt när det gäller straffrättsliga aspekter har ju detta under de senaste åren blivit mycket tydligt; lärare polisanmäler elever, elever polisanmäler lärare och elever polisanmäler elever. En annan sak är att toleransen för brott förmodligen är betydligt större på en skola än på en annan arbetsplats eller i någon annan del av samhället. Det är utan tvivel så - även med beaktande av den elevgrupp som fyllt femton år (straffmyndighetsåldern) - att brott som misshandel, sexuellt och annat ofredande i mycket mindre utsträckning anmäls om det skett på en skola än någon annanstans. Någon särskild rätt för lärare att slå, lugga eller "ta tag" i en elev finns således inte. Vid sidan av t.ex. arbetsmiljölagen - vilken gäller för såväl skolan som andra arbetsplatser - finns det emellertid bestämmelser (som påpekats dock inte straffrättsliga) som exklusivt avser att reglera skolområdet. Som Eva själv nämner finns dessa i framför allt skollagen. Till skollagen hör även ett antal förordningar, bl.a. grundskoleförordningen (SFS 1994:1194), gymnasieförordningen (SFS 1992:394) och högskoleförordningen (SFS 1993:100). Av 6 kap. 9-10 §§ grundskoleförordningen framgår det att en lärare kan skicka ut en elev som stör undervisningen. Bestämmelser om "disciplinära åtgärder" finns också i 6 kap. 27-31 §§ gymnasieförordningen och 11 kap. högskoleförordningen.

I enlighet med vad som påpekats ovan omfattas naturligtvis även elever i skolan av de olika grundlagsskyddade fri- och rättigheterna, bl.a. yttrande- och tryckfrihet. En skoltidning och dess upphovsmän åtnjuter precis lika stort tryckfrihetsrättsligt skydd som exempelvis DN eller Aftonbladet. I tryckfrihetsförordningen, TF, stadgas bl.a. förbud mot censur, hindrande av tryckning och utgivning och myndighets efterforskning av utgivare, artikelförfattare eller meddelare (1 kap. 2 § resp. 3 kap. 4 § TF). Rektorer, lärare och annan skolpersonal är att betrakta som myndighetspersoner, varför de gör sig skyldiga till brott om de t.ex. försöker att ta reda på vem som står bakom en viss artikel i en skoltidning. Att döma av ett antal rättsfall är dessa rättigheter inte alldeles självklara i de svenska skolorna. Som bekant finns det dock ett antal inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten: "Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter" (16 kap. 8 § brottsbalken). Högsta domstolen har i ett rättsfall funnit att bärandet av nazistiska symboler kan hänföras till lagtextens "annat meddelande" och således medföra straffansvar för brottet hets mot folkgrupp. En polisanmälan mot en elev som bär dylika symboler och märken har därför utsikter att leda till åtal och fällande dom. Enligt min mening är det däremot mer tvivelaktigt om lärare eller annan skolpersonal har rätt att exempelvis neka en elev tillträde till skolans område eller klassrum enbart på den grunden att han har kläder eller märken som tyder på rasistiska eller fascistiska sympatier. Legitima grunder för en sådan hållning skulle möjligen kunna vara hänsyn till skolans ordning och dess elevers och personals trygghet och säkerhet.

 

 

 

 

 

  

[ Tillbaka till Frågearkivet ]